» Brynäs Idrottsförening

Brynäs Idrottsförening mest känd för sitt ishockeylag, bildades 12 maj 1912 av fotbollsintresserade ungdomar på Brynäs. Deras första fotbollsplan blev en äng upplåten av Antonie Rettig i närheten av Villa Rettig, därför kallad Villaplanen.

Även bandyn var då en viktig gren, och föreningarna i Gävle hade till 1926 haft en gemensam skridskobana på ån nedanför Boulognerskogen. Brynäs IF tog initiativet till att i samarbete med Gefle IF anlägga en landbana på Norrtull i närheten av det som senare kom att bli Isstadion på Nynäs.

1939 beslutade Brynäs IF att i delta i Gävleföreningarnas ishockeyserie, och redan 1940 var ishockeylaget med i allsvenskan, den tidens elitserie. Laget åkte ur men kom tillbaka 1943 och kom under många år att hålla sig på en nivå strax under elitskiktet.

1953 inträffade en viktig förändring på föreningens väg mot i första hand nationell toppnivå: ishockeysektionen fick en ny ordförande vid namn Thure Wickberg. En stark och envis man med brett kontaktnät och en absolut ambition att skapa en storklubb. Han blev 1954 dessutom lagledare för representationslaget.

1956 gick klubben upp i division I, mycket tack vare de starka nyförvärven från Strömsbro IF, Gert Blomé och Gösta Westerlund. Men redan sommaren 1956 skrev Blomé och Westerlund på för Gävle GIK.

Brynäs svarade med att värva Gunnar Söderblom från GGIK och lyckades behålla stjärnan Hasse Eriksson, som också uppvaktats av den mäktiga grannklubben.

Brynäs åkte ur serien igen, men Hasse Eriksson kom med i landslaget och blev världsmästare i Moskva våren 1957. Nästa säsong spelade även han i GGIK.

I början av 1960-talet var GGIK:s dominans inte lika påtaglig längre, och med hjälp av medarbetare som Henry Jansson, Breit Hellman, Bo Hessel och Lennart Jansson byggde Wickberg upp sin storklubb.

Tack vare sitt mycket speciella kontaktnät lyckades Wickberg värva stora talanger, framförallt från Norrland. Lennart "Tigern" Johansson, Tord Lundström, Kjell Larsson, Lars-Göran Nilsson, Jan-Erik Lyck, Lennart "Lill-Strimma" Svedberg, Inge Hammarström, Lennart "Lillen" Gustavsson, värmlänning som först värvades av GGIK, och bröderna Stig och Börje Salming är några exempel. Samtidigt satsade föreningen stora resurser på att fostra sina egna talanger och fick på det sättet fram stjärnor som Hans "Virus" Lindberg, Tommy Öström, Hasse Dahllöf, Stefan "Lill-Prosten" Karlsson och Thure Wickbergs egen son Håkan. Från klubbar i grannskapet kom bland andra Lasse Bylund, Kjell "Kulan" Johnsson och så småningom målvakten William Löfqvist från Strömsbro och Stig Östling från Ockelbo. Och klubbens förste världsmästare, Hasse Eriksson, återvände snart nog från GGIK.

En uppmärksammad värvning skedde då Bertil "Masen" Karlsson från Strömsbro IF, världsmästare 1962, valde att avsluta sin karriär i Brynäs. Han kom till klubben säsongen 1968-1969, var med om att vinna SM-guld följande säsong och lämnade sedan Brynäs för att bli spelande tränare i Storvik.

Föreningens ishockeylag tog sitt första SM-guld 1964 och har därefter upprepat bedriften 1966, 1967, 1968, 1970, 1971, 1972, 1976, 1977, 1980 och 1994.

Av tränarna genom åren har främst Tommy Sandlin och Lennart "Tigern" Johansson uppmärksammats, Sandlin som den mest framgångsrike med SM-guld i flera olika klubbar, därav sex i Brynäs, Johansson för att han fick Gävle kommuns kulturpris för SM-segern 1980.

Man kan också nämna Herbert "Hebba" Pettersson (1920-1982), en urbrynäsare som själv spelade både fotboll och ishockey för klubben i åtskilliga säsonger. I slutet av 1950-talet var han både lagledare och tränare för fotbollslaget, men flyttade därefter till Jönköping för att bli ishockeytränare för Norrahammar när staden fått landets första inomhushall. Efter två år där flyttade han tillbaka för att bli Brynästränare i ishockey, och det var under hans ledning som Brynäs tog sina första SM-guld 1964 och 1966.

Även om Brynäs IF:s totala dominans i svensk ishockey är historia har klubben hela tiden hållit sin position som en av landets starkaste. Nya stjärnor har också åtminstone delvis fostrats i klubben - som Lars-Gunnar "Krobbe" Lundberg och Martin Karlsson från Skellefteå, Stefan Persson från Piteå, Lars-Erik Ericsson och Thomas Sandström från Fagersta, Mats Näslund från Timrå, Jonas Johnson från Gävle GIK och de egna produkterna Anders "Masken" Carlsson, Patrik Erickson, Jan Larsson och Andreas Dackell.

Brynäs IF marknadsför sig sedan några år i tidens anda som Brynäs Tigers. Namnvalet får antas ha en del att göra med att klubben sedan många år haft smeknamnet Brooklyn Tigers - vilket i sin tur sannolikt kan härledas till de tvärgator i stadsdelen Brynäs som fått nummer enligt New York-modell.

Jämsides med ishockeyn har fotbollen varit en viktig gren och Brynäs IF blev svenska mästare 1925. Klubben spelade senare i allsvenskan 1975 men åkte ur samma säsong.

1978 gick Brynäs och Gefle IF samman i en fotbollsallians med namnet Gefle IF/Brynäs. Senare upplöstes alliansen, och Brynäs startade om i seriesystemet.

Även i tennis (Thure Wickberg var länge en framträdande spelare) har Brynäs IF haft vissa framgångar genom åren, men den grenen är nedlagd, liksom friidrotten som upprätthölls långt in på 1950-talet. Bandysektionen var också livskraftig -1929 spelade Brynäs DM-final mot Gefle IF.

På 1920-talet var Brynäs en av tre föreningar i staden som ägnade sig åt simning, och 1936 arrangerade klubben en budkavleorientering.
Tillbaka